Friendly Foundation verkar sedan 2010 för vänlig omställning och samhällsförändring, med ambitionen att påskynda framväxten av ett mer uthålligt och vänligt samhälle.
Varför?
så att ett vänligare och mer uthålligt samhälle kan börja ta form
The End Times?
Det rationella förnuftet har i modern tid blivit mer värt än andra, mer komplexa mänskliga förmågor som intuition, urskiljning och förundran. Sedan industrialismens genombrott har förnuftstron förvisso möjliggjort en ofattbar teknikutveckling och en extrem ökning av människans räckvidd – men till det förfärande priset av att ha förvandlat samhället till en maskin som löper amok.
Är det då för sent att få kontroll över denna skenande automat, så här i “the end times”, som Slavoj Žižek kallat vår samtid; en epok när undvikande av risk blivit högsta norm och ångest ersatt hopp som drivkraft över hela det politiska spektrumet? En ångest som dessutom fungerar minst lika bra som draglok för ekonomisk tillväxt som det förra seklets framtidstro?
Oavsett svar på dessa frågor genomgår vår civilisation en historiskt genomgripande strukturomvandling, så omfattande att den utmanar grundvalarna för det moderna samhällets institutioner. Och när institutionerna i och med detta börjar kämpa för sin överlevnad ställer de sig i vägen för nödvändiga förändringar på ett sätt som riskerar leda till både institutionskollapser och varaktigt kaos.
Rötterna till vårt senmoderna, kollektiva, problem kan sökas hos Aristoteles och Descartes, eller snarast i hur deras kategoriska, dualistiska och dikotomiska tänkande genom århundraden omvandlats till den moderna trosuppfattningen att allt som befinner sig “utanför” människans medvetande (numera till och med kroppen) är något “annat” som hon tror sig ha en gudagiven rätt att benämna, behärska, äga och exploatera; en förfoganderätt vars konsekvenser den tyske sociologen Hartmut Rosa beskriver såhär:
Genom att vi senmoderna människor […] strävar efter att göra världen förfogbar framstår den alltid som en “aggressionspunkt”, eller en rad aggressionspunkter, det vill säga objekt som det gäller att få kunskap om, uppnå, erövra, behärska eller utnyttja. Och just därigenom tycks “livet” – det som bildar erfarenheten av det levande och av möten, det som möjliggör resonans – dra sig undan från oss, vilket i sin tur leder till rädsla, frustration, vrede, ja, förtvivlan, vilket sedan kommer till uttryck i bland annat vanmäktiga politiska aggressioner.
Modernitetens helgande av rationaliteten har dessutom fått den paradoxala följden att vi moderna sekulära människor – utan att verka medvetna om det – har en tendens att både tillbedja och underkasta oss de artefakter och system vi skapat.
Och som slavar under dessa kan vi inte annat än fortsätta producera och konsumera oss vidare i riktning mot en ekologisk, ekonomisk, politisk och humanitär katastrof.
Därför är det brådskande att vi som samhälle släpper rädslan och i stället fokuserar på att kultivera praktiker som omfamnar föränderlighet, komplexitet och transformation.
Detta är vårt varför.
